*****
Jag ser tillbaka på en händelserik helg. Det är nästan lite för mycket att smälta. Trots att man knappt hade några spel att följa.
Nej, jag menar inte Robinson-finalen.
Inte heller partiledar-debatten.
Jag menar inte ens Wernblooms avskedsföreställning innan proffsflytten.
Det fanns däremot en hel del annat som gjorde den här helgen väldigt speciell.
*****
Jag måste börja med bragden i Paris. Robin Söderling gjorde i Franska öppna, som ni säkert vet, det "omöjliga". Han besegrade grusfantomen Nadal med 3-1 i set, efter att långa stunder ha fört matchen. Robin verkar tygla sitt humör bättre numera och då kroppen får vara frisk har han en hög högstanivå.
Ett sätt att mäta prestationen är att titta på Nadals facit inför matchen:
- Fyra raka titlar i Paris och därmed obesegrad (i 31 matcher inklusive årets matcher).
- Han har inte tappat ett enda set på de 10 senaste matcherna i Franska Öppna.
- Ifjol släppte han endast fyra(!) games till självaste Federer i finalen.
- Under ett drygt år 2006 och 2007 så spelade spanjoren 81 grusmatcher....han vann alla.
Jag har fortfarande inte förstått att Söderling verkligen vann...så osannolikt. Det är en sak att slå ut en toppspelare ur en mindre turnering. Men Nadal hade ju fantastiska sviter att hålla vid liv.
*****
Zlatans skytteligatitel bär knappast samma bragdstämpel, men oj så stort. En rolig avslutning i kampen om just den titeln (mellan Zlatan-di Vaio-Milito) blev det:
Ibrahimovic kopplar greppet via mål i 12:e minuten. (ställningen: 24-23-22)
Diego Milito slår till två gånger om i 56:e resp 67:e. (24-23-24)
Marco di Vaio replikerar snabbt i 68:e (24-24-24)
I det läget får de tre dela på titeln. Vad händer?
Jo, Zlatan gör ett klackmål i 81:a minuten och går ensam upp på 25 mål.
Vadå vinnare?!
*****
Chelsea vann något 2009, till slut.
One bloody trophy.
FA-cupen får duga.
Efter en chockstart, som vi själva bjöd Middlesbrough på i finalen 1997, betvingades Everton till slut.
Sahas 1-0-mål efter 25 sekunder var ju faktiskt ännu snabbare än Di Matteos (efter 43 sekunder). Men inte var det snyggare...
Evertons mål föregicks självklart av en offside. Ingen kan beskylla Abramovitj för att "moggia" domarna i alla fall.
Chelsea vann något 2009, till slut.
One bloody trophy.
FA-cupen får duga.
Efter en chockstart, som vi själva bjöd Middlesbrough på i finalen 1997, betvingades Everton till slut.
Sahas 1-0-mål efter 25 sekunder var ju faktiskt ännu snabbare än Di Matteos (efter 43 sekunder). Men inte var det snyggare...
Evertons mål föregicks självklart av en offside. Ingen kan beskylla Abramovitj för att "moggia" domarna i alla fall.
*****
Jag tänker inte pladdra om Åke Svanstedt. Det görs så bra(?) av andra. Däremot konstaterar jag att planen lyckades. Torvald Palema vann Elitloppet; något som varit huvudmålet sedan hästen kom från Joakim Lövgren.
Torvald Palema - vilken flygmaskin!
Vad hände förresten med "svenskarna räcker inte till"?
Torvald vann, Jaded var grym, Triton Sund gjorde vad han kunde över distansen, Sahara Dynamite visade att han med sin startsnabbhet är en top class sprinter....och Scarlets Aino gjorde en Finders Keepers. Uträknad redan före försöket, men till final där han faktiskt hade en häst efter sig i mål.
Det pratas om Svanstedts revansch...jag tycker det här var Sveriges revansch.
Torvald Palema - vilken flygmaskin!
Vad hände förresten med "svenskarna räcker inte till"?
Torvald vann, Jaded var grym, Triton Sund gjorde vad han kunde över distansen, Sahara Dynamite visade att han med sin startsnabbhet är en top class sprinter....och Scarlets Aino gjorde en Finders Keepers. Uträknad redan före försöket, men till final där han faktiskt hade en häst efter sig i mål.
Det pratas om Svanstedts revansch...jag tycker det här var Sveriges revansch.